Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf/596

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
252
L. F. PALMGREN.

dessutom inredt flere potatisgrafvar. Norr om gården ligger likaledes en ofantlig grafhög, Björnehög. Äfven denne är skadad af egaren. Strax intill ligga 2 stenrör, af hvilka det ena undersöktes.


Vid vägen till Håkentorp, norr om vägen på ett berg, ligger en stenblandad jordhög.


Mellangårds egor. Vester om gården alldeles vid rågången mot Vestregården ligga 4 jordhögar och på andra sidan om en gärdesgård en dylik hög.


Nygårds egor. I skogen till höger om häradsvägen, när man reser till Bredaryd, ligga Surhögarne, 4 till antalet.


Norregårds egor. Här ligga Jordbrohögen och Räfvahög.


Jutabo egor. Här ligga Svalehög och Ulfvahög. I en grushåla på denna gårds egor har anträffats en hällkista, och här har dessutom funnits på samma plats och i dess grannskap flere redskap af flinta och sten, bland annat en utmärkt väl arbetad yxa af sten, som af kyrkoherden Östberg i Ås genom d. v. amanuensen Viktor Granlund för flere år sedan blifvit skänkt till Statens Historiska Museum.


Bröttjestads egor ligger dessutom den härliga grafplatsen Bröttjestadslund, beväxt med ek, björk och rönn, genomskuren af häradsvägen och med åkrar rundt omkring, hvilka säkerligen bortfrätt en hel mängd af fädernas grafvar. Här var fordom en lekplats för nejdens ungdom under de äldres uppsigt, innan ett oförståndigt nit jagade den friska ungdomsglädjen bort från Guds fria natur in i krogarnas och de smutsiga stugornas gömslen.

Graffältet består nu af 26 högar, hvilka alla, på två undantag när, voro försedda med sitt nödvändiga bihang — potatisgrafven. Dessa grafvar ifyldes just vid mitt besök med potater, men mina allvarliga förmaningsord mot detta oskick gjorde ingen verkan. Flere resestenar funnos här och der mellan kullarna; sju stodo, några voro afbrutna, en låg kullvräkt; den högste var 5 fot lång. Deras läge tycktes utvisa att de voro resta öfver lik, äldre än högarnes, emedan de ej stodo på högarne, ej heller så, att lik kunnat jordas mellan dem och högarne, utan hade troligen de senare uppkastats ofvanpå de lik,