forns. 248; en del af bottnen är afbildad Sv. forns. 252. Yttre diameter vid mynningen 5,75 tum och på vidaste stället 6,3 tum; höjd 2,3 tum. — b) En liten kupa af ungefär samma form som Sv. forns. 246. Siraterna likna dem på kärlet, men de små concentriska kretsarna äro upphöjda (ej drifna). — c) En och en half ring af en halsprydnad af ungefär samma slag som fig. 225 i Worsaae’s Nordiske Oldsager, men ringarna äro bredare och tunnare, samt hafva två breda långsgående refflor. Den halfva ringen, som troligen legat öfverst, är prydd med liniesirater; den hela ringen har inga sådana. [St. Hist. Mus. 1453: 309—312; förut i löjtnant C. D. Petterssons saml. i Karlskrona.]
40. Samma s:n, Törneryd, nära Brömsebäck. I en åker hittades
1874: En skaftcelt, lik Sv. forns. 117. [Skänkt af d:r A.
T. Schram till Kalmar läns Fornminnesförenings saml.]
41. På Kalmar läns fastland, troligen i trakten af Ljungby, har man funnit: En spjutspets. [Enligt meddelande af hr J. A. Blomberg på Skärshult.]
Öland.
Åkerbo härad.
42. Böda s:n, Alfvara. I jorden nära bostäderna till hemmanet n:o 8 (1858). a) En stor, åt ett håll vriden halsring med sådana ovala, i spiraler slutande ”ändskifvor” som å Sv. forns. 231, men ringen är mycket smalare och ändskifvorna sakna sirater. — b) Fyra smala, sönderbrutna halsringar, lika Sv. forns. 227, vridna än åt ena hållet, än åt det andra. [St. Hist. Mus. 2453.]
43. Högby s:n. Norra Munketorp. I en åker norr om byn, år 1833. En skaftcelt, lik Sv. forns. 117, men genom begagnande och upprepade slipningar nästan alldeles utnött. [St. Hist. Mus. 1304: 1834, 67.]
44. Samma s:n, Horns Kungsgård. Under plöjning. En trind hålcelt, afbildad fig. 1 i hälften af verkliga storleken. Ingen ögla, men ett rundt hål i ena sidan; intet i den motsatta. [St. Hist. Mus. 1553.]
