som Sv. forns. 191 och 192. Inga sirater. [St. Hist. Mus. 1304: 1846, 1.]
116. Samma s:n, Ottenby. I en åker. En stor spjutspets,
närmast lik Sv. forns. 102; rikt prydd med koncentriska
halfkretsar (ej spiraler). [Hofstallmästaren J. W. Beijers
saml. på Kollinge.]
117. Norra Öland. En liten tutulus. [St. Hist. Mus. 4775.]
118. I mellersta delen af Öland, inom Algutsrums, N. Möckleby
eller Thorslunda s:n, har man funnit: En stor, vacker
dubbelknapp, afbildad fig. 12 i
naturlig storlek. Den plana öfversidan
är prydd med fördjupade spiralsirater.
[St. Hist. Mus. 4803.]
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 627 i filen Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne34sven).pdf. Bildtext: 12. Bronsknapp, sedd uppifrån och från sidan. Öland. 1⁄1. |
119. Södra Öland. En skaftcelt, närmast
lik Sv. forns. 140. [Hofstallmästaren
Beijers saml. på Kollinge.
120. Öland. På olika, ej närmare kända
ställen äro funna: a) Ett svärd, som
enligt en liten, i St. Hist. Mus.
förvarad skitz haft en bred tånge med
nithål. [En till detta svärd hörande
nit finnes i St. Hist. Mus.] — b) En
hålcelt, närmast lik Sv. forns. 146.
[Hr J. A. Blombergs saml. på Skärshult.] — c) En
hålcelt med ögla; lemning af träskaftets spets i hålet.
[Häradshöfding G. Bergs saml. i Mönsterås.]
121. På Öland eller Kalmar läns fastland äro dessutom troligen
funna: a) Två spjutspetsar, båda skadade. Den ena
troligen från den äldre bronsåldern. — b) Fyra hålcelter,
af hvilka tre hafva ögla och närmast likna Sv. forns. 146.
— c) Bakre delen af en i senare tid afbruten tunn knif
med smalt skaft, som är tillbakaböjdt mot ryggen och
hoprulladt i spiral; således af samma form som Sv. forns. 191
och 192, men utan sirater. — d) En liten tång, lik fig. 10
här ofvan; hel. Den nedre, breda ändan är mycket tjock.
— e) Två spiralarmringar af en jemnbred, på insidan
