1870-talet fått plats i grunden till nya boningshuset, logen eller i en trumma å landsvägen rätt nedanför Nora. Hvad Åbystenen beträffar, som enligt Dybeck på 1850-talet låg sönderslagen i flera stycken i spismuren i brygghuset i Åby mellangård, uppgaf gårdens nuvarande egare, att spismuren för några år sedan varit nedrifven, men då bestått af endast tegel.
Trosa landsförsamling.
Berga (Stephens, Old northern Runic Monuments s. 177, 886 följ).
Stenen restes på bekostnad af Vitterhetsakademien.
Långbro (Bautil 783, Liljegren 848).
Det i Bautil såsom löst betecknade stycket är nu borta och saknades redan 1828, enligt uppgift af Ljung (i Upsala universitets-biblioteks handskr.-saml. S. 114). Ristningen är grund, skadad genom vittring. Slingknuten är i Bautil ej alldeles rätt återgifven; för afvikelserna, som äfven inverka på läsningen af första ordets början, kan dock ej här i brist på teckning redogöras. Inskriften afbrytes med stafven af ᚢ i Bautils andra ᛅᚢᚴ och börjar åter med nedre delen af stafven i 2:a runan af Bautils ᛴᛏᛅᛁᚾ. De tre sista runorna i Bautils ᛴᚢᛅᛁᚾ finnas ej och hafva säkerligen ej i sin helhet funnits å det nu bevarade; möjligen finnes ett på grund af en knöl i stenen vanskapligt ᛅ; derefter afflagning. Af Bautils båda sista runor upptäcktes intet spår.
Ytter-Stene (ny, anvisad af godsegaren K. Schmidt).
I ett gärde strax norr om gården låg öfver ett dike en häll; vid täckdikning för några år sedan skulle denna undanskaffas, söndersprängdes i fem stycken och fördes upp till en backsluttning norr om gärdet, hvarefter upptäcktes, att den sida som legat nedåt, var runristad. Denna är ganska plan, men mycket vittrad och fårig, likasom maskfrätt. Slinga (80 à 90 mm. bred) och runor äro grunda och ofta för vittringen svåra att dechiffrera. Stenens hela längd har varit 230 cm., största bredd 110 à 120 cm. och tjocklek omkring 20 cm. Intet felas utom några flisor i kanten mellan styckena. Ornamenteringens stil liknar Bautil 779, 780, den högra.
