svängen en genom nötning grund staf, till hvilken spår af kännestreck ej kunde upptäckas; möjligt att Bautils ᚼ här funnits.
Stora Hamra (Bautil 813, Liljegren 864).
Ytan temligen ojemn; huggningen djup och tydlig, då ej såsom i nedre kanten, delvis redan före Bautilska afteckningens tillkomst, afflagning egt rum.
Af första ordets 3:dje runa i Bautil återstår nu endast nedre och större delen af stafven; af den 4:de tillfyllestgörande lemningar. Efter 8:de runan finnes punkt; 10:de runan är med Bautil ᛚ (Liljegren ᛁ). Af Bautils ᛫ᚦᛅᚱ äro punkten och ᚦ borta genom afflagning. ᚾᛁᛴᛏᛅᛁᚾ på en hög nedåtgående sluttning, tydligt. Säkert ᛂᚠᛏᛁᛦ, ej ᛁᚠᛏᛁᛦ. Säkert ᛁᛴᚴᛁᛚ. Derefter finnas visserligen två punkter, men den öfre är skroflig och sitter väl högt upp; den nedre midt på slingan. Punkten efter ᛅᚢᛴᛏᚱ synes ej; men rummet är afflagadt. Efter det följande ᚢ är till slingans knutband afflagning; Bautils ᛁ saknas derför. Af det följande ᚼ återstå endast öfversta stafspetsen och kännestreckens höger om stafven liggande delar. I Bautils ᛅᚦᛅᛅ, hvars sista runa verkligen är ᛅ, är den första skadad, men säker. Bautils ᚠᚢᛚᚴᛴ ᛫ ᚴᚱᛁᛘ᛫ᚦ skadadt genom afflagning. 3:dje runans staf begränsar flagans främre kant; till höger finnas lemningar af öfversta delen af ett kännestreck till ᛚ, ᚱ el. ᛒ. Derefter finnes i flagan en oskadad knöl, hvars huggna gränskanter kunna vara öfre stafdelen och kännestrecket af ᚴ; äfven de öfriga lemningarna billiga Bautils uppfattning.
För Bogsta uppgifvas ytterligare två runstenar, hvilka ej kunnat anträffas.
Sakristimuren (Buræus Fa 6, Sudromannia N:o 5, Fa 5 N:o 508, Bautil 814, Liljegren 862), och Rossbeck el. Råsbäck rännil, (Bautil 812, Liljegren 863).
Rossbeck eller Råsbäck är nu okändt i trakten; i Peringschölds Monumenta Sveogoth. X: 20 är på ett der inhäftadt afdrag af stocken till Bautil 812 skrifvet upptill: »Vid Råsbäcks rännil i Bogsta socken» och nedtill »I Hammarby spiis i Bogsta socken tagit ifrån det öfre stycket». Vid Hammarby är nu intet stycke kändt; strax bredvid på gårdens egor löper en nu nästan uttorkad, af landsvägen passerad bäck, utför en rätt brant sluttning = Råsbäcken (? rås = strid ström.) Der söktes stenen förgäfves.
