1300-talet. Blott en omständighet står i afgjord strid med denna skenbara harmoni: några ljudöppningar i tornen, tämligen aflånga, tudelade af kolonnetter med tärningskapitäl samt rundbågigt afslutade, föra oss till den romanska tiden. Den tvekan, som de nyssnämnda formerna kunnat väcka, ökas vid inträdet i kyrkan till fullständig förvirring. Ett midtskepp och kolonnpar med stilenlig romansk anordning träffas tillsammans med senare klumpiga försök från skilda data, i midtskeppet stjernhvalf af yngre form o. s. v. Koret företer en hopgyttring af vexlande och omotiverade former. Att söka ur detta virrvarr framleta den ursprungliga anläggningen och de omgestaltningar kyrkan under tidernas lopp varit underkastad, erbjuder så mycket större svårigheter, som nästan alla äldre handlingar saknas, hvilka skulle kunna lemna fasta utgångspunkter för undersökningen.
Den första uppgiften rörande ämnet är, att biskop Ödgrim, som 1145 enligt urkund öfvervar invigningen af Lunds domkyrka, skall hafva under tjugo år uppbygt Skara domkyrka, och 1151 invigt henne åt Jungfru Maria. Omöjligt torde vara att finna något, som återstår af denna äldsta kyrka. På 1700-talet hade koret en helt annan anordning än den nuvarande, såsom ses af en ännu bevarad afbildning; denna del var då antagligen äldre än det öfriga, men de kopplade fönstren derstädes tydde dock på senare romansk anläggning. Till den samma höra också säkerligen en del af midtskeppets pelare samt tornen med de romanska ljudöppningarna.
Skara undergick 1272 jemte domkyrkan förhärjning. Brynjolf Algotsson, en af de förnämste bland Skarabiskoparne under medeltiden och bildad i Paris, tillträdde stiftet 1278 och afled först 1317. Tvifvelsutan lät han sig angeläget vara att ånyo sätta kyrkan i skick, och han har sannolikt gifvit henne den gotiska gestalt som ofvan framhölls. Portalerna med flera andra delar förete ock en vacker fransk-gotisk stil, och de förra påminna om Upsala domkyrkas södra portal, som bevisligen är utförd under franskt inflytande. Särskildt torde hela nederkyrkan omdanats, och i tvärskeppet insatts de gotiska fönstren. Antagligen tillkommo nu äfven sträfpelarne, som tydligen visa sig vara bygda utan förtagningar med kyrkans omgifningsmurar samt hafva en egendomlig skapnad, och särskildt vid tornen en egen ställning. De små ingångsdörrarne i vester hafva jemväl tillkommit på samma
