Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/327

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Årsberättelse

för Svenska Fornminnesföreningens verksamhet under år 1883.

(Afgifven af Föreningens Styrelse den 29 februari 1884.)




Föreningens ledamöter hafva, enligt stadgarnes föreskrift, under sommaren varit samlade till allmänt möte. Detta möte, det sjunde efter Föreningens stiftelse, hölls i Skara den 18, 19 och 20 juni och hade att glädja sig åt ett ovanligt stort antal deltagare. Många värderika meddelanden, ett lifligt meningsutbyte om en för våra fornminnens vård vigtig fråga, samt lärorika besök i de betydande samlingar, som finnas i Skara, i den åldriga, men af tidens tand och menniskohand svårt skadade domkyrkan, vid Götala, i Varnhems vördnadsvärda klosterkyrka, i Axevalla slotts ruiner, samt i de gamla och märkliga kyrkorna på Kinnekulle, allt detta i förening med en aldrig tröttnande gästfrihet och de välbetänkta anordningarna af den för mötet på platsen nedsatta komitén har låtit Föreningens sjunde allmänna möte på ett värdigt sätt ställa sig vid sina föregåugares sida.

En redogörelse för mötets förhandlingar lemnas i det femtonde häftet af Föreningens tidskrift, hvilket i dag utdelas till Föreningens ledamöter. De flesta vid mötet hållna föredragen äro deri intagna, men Styrelsens afsigt att der äfven meddela en utförligare bearbetning af amanuensen Eichhorns med stort intresse åhörda föredrag om Skara domkyrkas byggnadshistoria har tyvärr omintetgjorts derigenom, att en svår och långvarig ögonsjukdom hindrat herr Eichhorn att utarbeta denna uppsats, hvilken Styrelsen hoppas kunna intaga i ett följande häfte af tidskriften.

Under år 1883 utkom ett häfte af tidskriften, det fjortonde, hvilket var färdigt till årsmötet den 28 februari.

Sedan Styrelsen beslutit, att det tredje häftet af »Svenska konstminnen från medeltiden och renässansen» skall behandla Tynnelsö gamla slott, hvilket trots dess förfall är ett af de märkligaste minnen af renässanstidens privatbyggnader vårt land eger, samt sedan slottet och dess inre blifvit under sommaren aftecknadt och fotograferadt, gjorde Styrelsen underdånig framställning