Hoppa till innehållet

Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/96

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Gripsholms slotts konsthistoria under renässansen.

Kort öfversigt

Af

C. Eichhorn.


Intet af Vasatidens slott har såsom Gripsholm oafbrutet intill våra dagar tjenat som boning för våra konungar; och intet bland dem har följaktligen att förtälja om en så lång rad af omgestaltningar och förändringar. Det oaktadt har slottet än i dag bevarat så pass mycket af sin äldsta skepnad, både in- och utvärtes, att en konsthistorisk undersökning af dess första uppkomst och anordning ej alldeles saknar de nödvändiga hållpunkterna. Det är en dylik öfversigt vi i det följande skola försöka, med ledning af de något torftiga, men pålitliga källorna från renässansen, hufvudsakligen slottets räkenskaper, samt under rådfrågande af sjelfva byggnaden och den beskrifning öfver densamma, hvilken härleder sig från slottets mångårige tjensteman, hofkamreraren Ljungman (Sthm 1755; 2:a uppl. derst. 1790). Äfven de senare beskrifningarna af Strinnholm (1822), Stierneld (1825, bihang 1826) och Nordensvan (1880) samt den 1870 utgifna förteckningen öfver slottets taflesamling, med inledning af nuvarande intendenten, kammarherre Ekenstierna, hafva jemförts och lemnat en eller annan enstaka uppgift. Det bör emellertid anmärkas, att det nya material till slottets byggnadshistoria, de båda sistnämnda arbetena innehålla, hufvudsakligen leder sitt ursprung från en samling anteckningar ur slottsräkenskaperna, gjorda af framl. aktuarien, grefve Oxenstierna; men deras framställning af ämnet är hvarken uttömmande eller fullt korrekt, hvad man ej heller af dylika arbeten kan fordra.

Gripsholm räknar sin början som gods och fast hus från 1380-talet, då det bildades och sannolikt bebygdes af