Sida:Sveriges Gamla Lagar IX (1859).pdf/138

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


CXXIX

exemplar”, ur hvilka dock inga märkligare läsarter blifvit uptagna, om man undantager att här i cap. 1 står wegne[1]; cap. 31 förbigås. Den Tyska texten, hvilken, så vidt jag vet, hittills varit okänd, är utan tvifvel öfversättning från den Danska. Ehuru öfversättningen på flera ställen är oriktig[2], har den så mycket mera förtjent att tryckas, som den innehåller några stycken, som ej finnas i någon mig bekant Dansk handskrift. Äfven finnes endast här i inledningen den höfvidsmannens i Skanör och Falsterbo namn, Frilde[3], till hvilken detta bref är stäldt. — I några nyare handskrifter (codd. 63, 72, 87 &c.[4]) finnes denna stadga tillökad med många artiklar, af hvilka några upgifvas hafva tillkommit år 1547, och i en af dessa handskrifter (cod. 72) görs denna sålunda tillökta stadga till en förordning af K. Fredrik II. Både den ena och den andra af dessa upgifter äro visserligen föga att lita på.

Artiklarne, som skulle kungöras på höstmarknaden i Malmö, utgöra en stadga af samma slag som den näst förut omtalade. Denna stadga, som förekommer i cod. 6, utom flera yngre handskrifter, kan ej vara yngre än från senare hälften af 15:de århundradet. Den har icke förut varit tryckt, men omtalas med få ord af K. Ancher[5] och i nyssnämnda Skånska handlingar sidd. 76, 77.

Den stadga, som fått titlen Schanerlog (Skanörs lag), är, ehuru kortare, af samma beskaffenhet som de två nästföregående. Någon underrättelse om tiden, då denna lag blifvit stadgad, finnes ej, ty en sådan kan ej anses vara innefattad i namnet Valdemar, som förekommer i några handskrifter[6], om ock detta vore ett säkert bevis att lagen blifvit gifven af en Valdemar. Så synes det hafva blifvit ansedt af de Danska författare, som häröfver ytrat sig. K. Ancher, som förut hade antagit Weylles mening[7], att denna stadga skulle vara gifven af Valdemar I, har senare ytrat den åsigt, att den snarare är af Valdemar II[8], och denna senare mening har K. Rosenvinge bifallit[9]. Mig synes dock troligt att den är åtminstone 100 år yngre, och att, om det kunde anses som visst, att den är gifven af en Konung med det upgifna namnet, det ej kunde vara någon annan än Valdemar Atterdag. Stadgan är förut tryckt i Gemens och Hadorphs editioner af Skånelagen.


  1. Jfr. not. 27 sid. 463.
  2. T. ex. noch rocke &c., cap. 15; vnde Jn dat högeste, c. 20; uth vören upstande &c., c. 34; dar vör schal &c., c. 35, &c.
  3. Den adliga slägten Frille härstammade från Frellef Hakenson i Sönderborg, som år 1334 blef adlad af Hertig Valdemar. Af denna slägt var en Christiern Frillesson, som, enligt hvad handlingar i Kongl. Danska Geheime–Arkifvet uplysa, bodde i Ribe, der han dog år 1418. Möjligtvis har denne någon tid varit höfvidsman i Skanör och Falsterbo, och sålunda varit samme man, till hvilken ifrågavarande bref är skrifvet.
  4. Se sid. CI ofvanför.
  5. Jurid. Skrifter, I. sid. 788.
  6. Se not. 1 sid. 494.
  7. I den Fortegnelse paa Lowgifverne, som läses i början af hans Glossarium Juridicum.
  8. Anf. st. sidd. 105, 441 not. **), 770.
  9. Retshistorie, I. sid. 37.