Gorkætti, m. gömställe, där stulen boskap af tjufven förvaras. ÖG.*
Gornithing, m. nedrig boskapsdråpare; så kallas den som med spjut l. annat vapen på sådant sätt dödar fäkreatur, att inälfvorna utfalla (jfr. Gorunda, Gorvargher, och Mb. D. Gl. d. o.). Däraf
Gornithings værk, n. nidingsdråp å fäkreatur. Sk. II. 110. gör man g. . . sva at ut vælder gor &c. Sk. I. 166, där många yngre hss. orätt hafva gorthnithings værk likasom N. M. Petersen i sin edition af JutlL. ändrat det riktiga gornithing till det meningslösa gårth nithing (jfr. Gorþiuver, och ME. föret. s. XCIV not.).
Gorunda, v. a. såra (fäkreatur) så att tarmarne skadas och gorret kommer ut genom såret. SM.*
Gorvargher, m. boskapsdråpare, eg. en som fördärfvar fäkreatur genom att såra dem så, att tarmarne med gorret falla ut, så kallas den som hugger ned en annans boskap. VG.*
Gorþiuver, m. boskapstjuf. VG.* ÖG.* ME.* Chr.* fulder g. kallas i VG.* den, som stjäl boskap till två öres värde. I nyare hss. är d. o. genom misförstånd förvändt till gardh-, gord-, gardz- l. gartiuver, hvilket åter af Ragv. Ingem. blifvit öfversatt med fur domesticus (jfr. ME. föret. s. XCIV not.).
...
