Sida:Swenske songer eller wisor 1536.djvu/24

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
xxij

O Jesu Christ som mandom togh/ j rene iungfru liffue/ kerleken han tich ther til drogh/ wort håp wille tu bliffua/ tu sågh wor synd och stora nödh/ at oss stod fore en ewig dödh/ heluetit stodh oss öpet

Thet läst tu tå forbarma tich/ kunde thet ey lenger lijdha/ at dieflen togh oss så til sich/ ther om wille tu strijdha/ gaff så tich her j werlden nidh/ och giorde oss en ewig frid/ med tinom dödh och pijno

Och så sade tu oss thz til/ wij skulle haffua trona/ ty tu est både godh och mild/ och wil oss alla skona/ om wij settie wor tro ther på/ at thet scal med oss warda så/ som tu oss sägher fore.

Tu est worden wor broder kär/ oss til stor prijs och äro/ och alltijd wil oss wara när/ hwad kan man meer begiera? är thet oss icke en stor mon/ wor broder är gudz eenda son/ hoo kan oss nuu föderffua?

Prijs ware tich ewinnelig/ som oss then nådh bewijste/ at wij äre gudz barn med tich/ o kere broder Christe/ så må nuu hwar man wara gladh/ och tacka gud j allan stadh/ han är wor kere fader


O Herre gud aff himmelrijck/ wij må thet alle clagha/ at werlden är olydig tich/ thet see wij alla daghar/ tijn ord försmås thet är tes wer/ at ingen haffuer sanning kär/ lögn haffuer macten fångit

Her lärer hwar sijn eghen dict/ alt är menniskios funder/ thet sant är haller man ey lijkt/ nuu är gudz ord for vnder/ thet seer man wel for ögon her/ at farlig tijd nuu kommen är/ ther Christus oss aff sade

Gudz tienst är wend j skrymterij/