tilkommer lät mich så/ aff gotzet som her finnes/ at iach nuu ther med handla må/ som iach betzt är til sinnes/ ey dogher hema bliffua.
Han kom ther med j annor land/ doch sich til fögo froma/ så litit war thet han ther wan/ hans kistor wordo ther toma/ j lösheet liffua war hans ijdt/ medan thet reckia kunde/ sedhan han war tå allo quit/ brast honom bröd åt munne/ ey war tå bätre handlat
Til en borgare gaff han sich/ en swijnaherde bliffua/ åt swijnadraff han ock lust fick/ men ingen wilde thet giffua/ sins faders hws kom han j hugh/ ther woro tienare monge/ the alle sammans finge nogh/ han lågh j armosz twånge/ och moste hunger lijdha
Ney iach går til min fader igen/ mijn brist for honom kenna/ hoo weet han bliffner wel min wen/och glömer brutten thenna/ iach är ey werd kallas hans son/ for tessa skuller mina/ han settie mich til en stor mon/ ibland tienare sina/ meer kan iach ey begiera
Tå fadren honom komma sågh/ brast vtaff faderligo bryste/ then kerlech som ther inne lågh/ han famtogh honom och kyste/ fick honom sköna cläder på/ the ingen kunde lasta/ en gulring på hans hand ock så/ och ther til låt sich hasta/ en göddan oxa slacta
Glädioms min son liffuande är/ som dödh war och försuunnen/ borttapat then mich war fulkär/ och nw her igen funnen/ Hem kom tå andre brodren then/ som äldre war aff årom/ strax frågade han en sin swen/ huad är j gårde worom? är något nytt på ferde?
Dantza och quädha hörer iach/ pijpor och harpor lydha/ her står glädhin alt vp j taak/ hwad mon thet alt betydha/ hwad är thet min
fader nw gör/ han braskar j fullo
