5. §. Drager någor i wredesmode knif, eller swärd emot annan, eller slår honom, å Kyrkiogård, tå han går til, eller ifrån Gudstienst, eller å Tingstad, ehwad han å Tinget sak hafwer, eller ej; böte femtijo daler. Kommer ther blånad, eller blodwite i; tå hafwer han brutit edsöre.
6. §. Nu tager man annan wäg, för egna
wärf och ärender, tå han til eller ifrån Kyrkio och
Rättegång far: Warder han ther öfwerfallen, eller
kommer slagsmål them emellan af bråd skilnad, eller
wiste ej then, som tilkom, at annar sig til Kyrkio,
Ting eller Rådstufwu ärnadt; ther straffes hwar
efter gierning sin, och är ej edsöre brutit.
7. §. Nu hämnas man å sätt mål och bött,
eller å then, som witnade mot honom för Rätta,
eller för thy, at han ther sin sak för honom warde,
dräper, sårar, slår blånad eller blodwite; tå
hafwer han, och alle the med honom i samma upsåt och
gierning woro, brutit edsöre.
8. §. Hwar som bär hugg och slag å någon
Domare, eller annan Konungens Embetsman, i
embetes ärender, eller hämnas therföre å honom;
hafwe förwärkadt lif sitt. Dräper han honom;
miste ock förut högra hand. Höter, eller undsäger någor
honom, eller gifwer honom smädeliga ord; böte
