eller hwad fä thet är; låte en gång lysa, och niute af ägaren foderlön och all annan kostnad, sedan then nytta räknad är, som han af thy haft. Nu är skiälig misstanka mot then, som säger sig hittat hafwa; tå skal han sig urtiufwa giöra med lysninga witnen, och sielf sins ed, at han thet fä ej af ilwilja och list, utan som driftefä, uptog. Kommer ej han inom natt och åhr, som rätter ägare är; tå äge han fä, som hitte.
4. §. Hittar man bi å annars ägor, och låter
ej lysa, utan tager them bort; gånge therom, som i
nästa §. sägs. Sätter man up tom bistock i skog,
eller annorstädes, och med mat och bete lockar til
sig annars mans bi; böte tre daler, och gifwe them
åter.
5. §. Nu hittar man något, och låter ej så
lysa, som sagdt är; gifwe åter, och böte dubbelt så
mycket thet wärdt war, som han hitte, eller theraf
förtegadt eller försnilladt hafwer.
