2. §. Wärderingsmän, som ej edsworne Domare äro, böra förut, i gäldenärens och borgenärens närwaro, ed gånga, at the skola thet gods så wärdera, som the, efter bästa förstånd och samwete, pröfwa thet wärdt wara.
3. §. Sedan alt noga wärderadt och
upteknadt är, skola Wärderingsmän bref ther å gifwa.
4. §. Hwar som åt then wärderingen ej
nöjes, skal inom en månad å landet, och åtta dagar i
staden, söka hos Konungens Befalningshafwande
ny wärdering; och nämne han thertil andra
förståndiga män. Tridie wärdering må inom lika tid, och
på lika sätt sökas, och ej flera.
5. §. Med wärdering å bruk, hamrar,
hyttor, och thylika wärk, gånge, som särskilta stadgar
ther om förmå.
VII. Cap.
Om thet, som wid utmätning undantagas bör.
FInnes i bo, ther utmätning ske skal, annars
mans gods; thet må ej i mät gå, som i 11.