sagdt är, ehwad thet är emot Domaren, eller emot wederpartens person, eller at han ej wil inlåta sig i twisten med honom, eller emot witnen, eller ehwad eljest inwändes, antingen förut, eller sedan han begynt i saken swara; gifwe Domaren sitt utslag ther öfwer särskilt, om målet thet fordrar: och antingen thet i hufwudsaken binder, eller ej, fortfare han ej thes mindre genast ther på med hufwudsaken, äntå at någorthera parten sitt missnöje förklarar inom then tid, som i 1. och 2. §. §. stadgadt är. Ej må Öfwerdomaren beswär öfwer fel i rättegången emottaga, innan Underdomaren i hufwudsaken dömdt. Söker then, som tappadt, högre Rätt i hufwudsaken; stånde honom tå fritt, sina beswär i the fall, som sagdt är, tillika framföra.
5. §. Alla inwändningar skola i
rättegångens början på en gång företes, ther the sådana äro,
at thet ske kan. Finnes någor hafwa ther med
innehållit, at sakens slut hindra; böte tijo, tiugu,
tretijo daler, eller mera, efter som saken är til.
6. §. Nu söker enthera parten upskof i saken,
för thy, at han wil flera bewis skaffa, eller för
annan orsak: finner Domaren skiäl til thet upskof; lägge
honom wiss tid före, antingen wid wite i penningar,
eller at saken äntå afgiöras skal, alt som
