Hoppa till innehållet

Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/410

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
372
Rättegångs Balk.

han thet ej, och reser äntå bort; böte han, och gånge med saken, som förr är sagdt.


XX. Cap.

Om förlikningar.


1. §.


FÖrlikas parter, sedan thet stemdt, eller wädiadt är, til hwad Rätt thet wara må, och förr än rättegångstima faller in; kungiöre thet Rätten munteliga, eller skrifteliga, til then tid the eljest skulle ställa sig in. Giöra the thet ej; böte så swaranden, som käranden, i Härads och Kämnersrätt fem daler, i Lagmans och Rådstufwurätt tijo daler, i Hofrätten tiugu daler: Gifwe ock tilkänna, med hwad wilkor then förlikning skedt, ther saken af någon wigt är, och låte then i Rättens dombok skrifwas, så ock af Domaren gillas, om the thet nödigt finna.


2. §. Är saken för Rätta, och under skiärskådan kommen; råde äntå Domaren parterna at sig förena, om saken sådan är, at thet tillåtas må. Åsämjas the; stadfäste thet Rätten, och gifwe ther dombref å. Ej må förlikning stadfästas, som munteliga in för Domaren skedt, innan parterne widkännas, at then i domboken rätteliga inskrifwen är.

Konun-