Hoppa till innehållet

Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/436

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
398
Rättegångs Balk.

at wadet onyttigt wordo, ther dom fullgiöras skulle; tå gånge then ej til fullbordan.


5. §. Nu är i ett utslag öfwer flera särskilta mål dömdt; och hafwer then, som wädjadt, thet i ett eller flera fullgiordt: gälle wadet ther i, och hafwe i the andra ingen talan.


6. §. Hwar som ej borgen stäldt, eller dom ej fullgiordt, som nu är sagdt, innan han gifwer thes inlaga i Hofrätten in; hafwe sitt wad och talan emot Underrättens dom förloradt.


7. §. Huru thet lyftas må, som utgifwit är, sägs i 3. Cap. 5. §. Utsöknings Balken. Hafwer then, som gifwit gods, hus eller gård vp, til doms fullbordan, ej annat hemwist at tilgå; tå förhålles thermed, som i 5. Cap. 8. §. Utsöknings Balken stadgadt är. Wil then, som wunnit, ej lyfta thet, som utgifwit är, eller kan han ej borgen sätta; kungiöre thet strax Konungens Befalningshafwande, eller Domaren: och wederdelomannen tage thet åter, och sätte han borgen i stället.


8. §. Konungens befalningshafwande äger borgen pröfwa, när jäf ther emot giöres. Är löftesman, eller thes wilkor, honom ej kunnige; tå må han underrättelse ther om af Domaren i orten

fordra: