först warit uptagen, äntå at Kämnersrätt i then Stad är; eller i Häradsrätt i the mål, som gå ther ifrån til Hofrätten; eller hos Konungens Befalningshafwande; men tappadt i Hofrätten: ware fri för doms och utslags fullbordan, och ställe ther full borgen före. Huru thet lyftas må, som utgifwas skal, urskils i 26. Cap. 7. §.
6. §. Säger någor, at han så fattig är, at
han ej äger i löst och fast gods, som för gäld ej
häftar, femhundrade daler, at ther med fullgiöra,
hwad i 1. och 3. §. §. sägs; styrcke thet strax med ed
sin, om wederparten ther med åtnöjes: eljest låte
Hofrätten undersökas om gods hans af Domaren i
orten, och gifwe han sedan bewis ther öfwer. Å
landet nämne Häradshöfding twänne af Nämnden,
eller andra edsworna män, som i partens hemwist
hans egendom uptekna och wärdera och gifwe
Häradshöfding sedan sielf witnesbörd ther om.
Finnes thet, som upgifwit är, ej stiga til femhundrade
daler, och fäster parten thet med ed sin, in för
Hofrätten, eller, med Hofrättens tilstånd, in för
närmasta Domare i orten, ther han wistas, at han ej
mera äger; tå må han saken fullfölja hos Konungen
utan penningar: ställe doch för thet, som dömdt är,
full borgen, i thy fall som sagdt är, så ock för
kostnad och skada. Förmår han thet ej; sätte borgen
