wiger hen som ej är Prest, G. bl. 2: 12.
bedrages qwinna til wigsel af okänd man, G. bl. 4: 6.
wiger Prest enkling eller enka, förr än afwitring skedd är, G. bl. 12: 1.
låter gift wiga sig med ogift, M. bl. 9: 1.
eller then af Domaren är förklarad för någons maka, M. bl. 9: 2.
förr wigsel måge ej fästehion flytta samman, G. bl. 12: 3.
se Prest.
Wigt, se mått.
Willdiur, eller Skadediur: föder man hemma willdiur, och them ej hächtar, utan skada the någon memniskia, M. bl. 33: 3.
skada the annars fä, B. bl. 22: 8.
se skadediur.
Windfällen: skola efter handen utrödjas, B. bl. 13: 6.
och tagas til wedbrand, innan friske trän fällas, B. bl. 10: 8.
Wisare i siö, se wettar.
Wita, se beskylla.
Wite: kan Domaren förelägga för åwärkan i skog, B. bl. 10: 5.
Konungens Befalningshafwande ther han skiäl finner, U. bl. 1: 9. cap. 2: 1. cap. 5: 11.
kan föreläggas then sig undandrager at witna, R. bl. 17: 5.
then ej mächtar betala wite, huru han plichtar, U. bl. 10: 1.
Witna, Witne: tu witne äro fullt bewis, och ett witne halft bewis, R. bl. 17: 29.
ej må någor undandraga sig witnesmål, R. bl. 17: 5.
hwilka ej witna måge, R. bl. 17: 7.
om wederdeloman tilwiter witne något, R. bl. 17: 8.
eller söker sak med honom, R. bl. 17: 15.
wilja parterne låta then witna, som jäfachtig är, R. bl. 17: 14.
witnesed, R. bl. 17: 16.
witnet bör warnas för mened, R. bl. 17: 18.
om then, som förmått någon til mened genom löften, eller hot, R. bl. 17: 18.
huru witnen skola afhöras, R. bl. 17: 21. 22.