2. §. Förr wigslen skal han til henne wiss morgongåfwo utfästa, antingen i löst, eller fast, men ej i båda tillika, ehwad han med mö, eller enka, sig gifter.
3. §. Morgongåfwa skal tagas af mannens
enskylta lott i boet. Dör hustrun förr än mannen;
ware tå morgongåfwan ock död. Lefwer hustrun efter
honom; niute efter landsrätt morgongåfwo sin,
ehwad the hafwa barn samman, eller ej. Äger
hustrun giftorätt efter stadsrätt; tage ej morgongåfwo,
ther hon barn efter honom hafwer.
4. §. Är morgongåfwa utfäst i jord och fast
egendom å landet, eller hus och jord i staden, arf
eller aflinge, och räcker tridiung ther til af mannens
behålna lott i löst och fast, när han dör, eller
morgongåfwa uttages; niute hustrun sin morgongåfwo
fullt ut. Är morgongåfwan större än tridiung;
hafwe äntå ej rätt, at få något theröfwer. Finnes ej så
mycken jord och fast egendom; tå skola mannens
barn, eller andre arfwingar, förse hustrun af lösören
med så stor ränta, eller inkomst, som för henne
brister. Ej må hustrun annan rätt til then
morgongåfwo hafwa, som i jord gifwen är, än at then bruka
och nyttja, så länge hon enka sitter och ärliga lefwer:
ware ock skyldig hålla hus och jord wid macht, och
ej låta them genom sitt wållande förwärras. Tå
hustrun dör, eller går i annat gifte; falle
morgongåfwan hem til mannens barn, eller andra hans
arfwingar.