Hoppa till innehållet

Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/529

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

beskärma, och draga ther Penninga in medh, så moste the komma som göra Öffuerwold på oss igen, at the moste tå medh Öffuerwold vthläggias, som medh Öffuerwold inlagdt är.


5. Then thet icke tro wil, han moste aff förfarenheten thet wäl förnimma. Gudh låter Öffuerwold intet ostraffadt bliffua, besynnerligen när the thet bruka, som på theras Embetes wegna thet affwäria skole. Therföre må hwar och en Herre see sigh wijsliga före, hwem han sänder vth för Befalningzman eller Fougte, och må han wäl så säija til honom: Far vth och war migh huld och trogen, och lätt ingen orättferdigh Penning komma migh til handa, eller orättferdiga Saköre, ty ther gör tu migh skada medh. Och thetta ware nu sagt om them som Lagen wrängia effter Saköre, görandes mong fattigh Man Öffuerwold och orätt medh, men om lageliga och skäliga saköre är thet icke sagt och förståendes.


6. Domaren skal grant weta laghen ther han effter döma skal, ty Lagen skal wara honom för en Rättelse.


7. All Lagh skola wara sådana, at the tiäna

til thet meniga besta, och therföre tå Lagen bliffua

skade-