Hoppa till innehållet

Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/537

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Laghgång, medh mindre at nöden twingar honom ther til, vthan han skal heller sökia annor medel til at ställa them til Fredz som Saken står emellan: Ty thet är befruchtandes, at ther som offta gånges Lagh, ther skeer och offta falska Edher, thet Domaren bör förhindra, besynnerligen här i Swerige, ther man är ganska redebogen til at swäria.


29. Ther Åklagaren hafwer ingen Skäl medh sigh, eller bewijs, eller och Lijknelse til sin Klagemål, ther är Swarandes Ney så gott som Åklagarens Ja, och bör ey twingas til Lagen. Men när Åklagaren haffuer nogon Skäl, Bewijs eller Liknelse eller ock ett Witne medh sigh, ther är hans Ja bättre än Swarandens Ney, och tå kommer han honom til Lagen. Ther så icke är, skeer Swarandenom orätt, om han twingas til Lagen, förty honom bör icke strax gå Lagh, at honom något wites eller förekastas, medh mindre än Klagaren haffuer halff skäl medh sigh, tå kommer han honom til Lagen. Men ther Åklagaren haffuer fult Witne och Skäl, på thet som han swarandenom witer, ther kommer han icke til Lagen. Ty at emot vppenbara Skäl och witne skal ingen städias til Edh, vthan han warder tå fälter til Saken. Men thet honom witis medh halff Skäl, thet må han läggia ifrå sigh medh Lagen.


30. Ther