Sida:Sweriges Rikes Lag.djvu/539

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

icke kan vthleta hwad rätt är, tå skal man giffua honom lös som beklagat är, ther han än woro brutzligh. Förty thet är fast bettre at giffua en brutzlig lös, än pijna och plåga honom som obrutzligh är. Domaren bör ingen plåga med mindre han haffuer vppenbara Skäl och Bewijss före sigh, gör han ther öffuer, så är thet Öffuerwold och Orätt, thet honom icke wäl bekommandes warder.


32. Effter thet at wårt Folck här i Swerige äro ganske redebogne til at gå Lagh, woro tilbörligit, at Domaren sporde them til som Lagmän äro, hwad skäl the weta ther medh, och om the haffua warit medh, och kende honom obrutzligen, eller och annor Lijknelse haffua ther til, ther the kunna swäria vppå, och skal Domaren ingalunda wara för hastig at städia nogon gå fram at swäria, med mindre han först haffuer ransakat, om thet är then man, som bör tillåten warda.


33. Ther som Swaranden haffuer skäligen Bewijs eller Witne för sigh, medh hwilket han kan nederleggia Åklagarens Klagemål, tå är thet orätt, at honom lägges äntå ther vthöffuer Lagh före. Förty honom bör Witne och Bewijss niuta, om the skälige äro och Domaren kan gilla them. Men ther skälen icke göra

fyllest, ther twingas han til Lagen: Ther man icke kan

för-
C