7. §. Qwinna, som af Domaren är för ächta hustru förklarad, niute giftorätt i mannens bo, äntå at wigsel ej åkommer. Drager han sig undan wigslen af motwilja; hafwe förloradt sin giftorätt i hennes egendom, ther han sig ej rättar, och med henne sammanwigd warder.
XI. Cap.
Huru mannen må hustruns fasta gods
bortskifta, förpanta, eller sälja; och
huru theras gäld betalas skal; så ock
när hustru må kiöp sluta.
MAnnen hafwe ej macht hustruns fasta gods å landet, eller jord och hus i staden at bortskifta, förpanta, eller sälja, ehwad the hafwa barn samman, eller ej, utan han ther til hafwer hennes friwilliga ja och underskrift, i twänne goda mäns närwaro, eller hon för Rätten thet munteliga tilstår.
2. §. Hafwer man eller hustru giordt gäld
förr ächtenskapet; gälde hwar sin af thet, han eller
hon förut ägde. Ej skal i thy mål mannens egendom
häfta för hustruns gäld; och ej hennes egendom för
mannens gäld, ehwad the under lands eller stads
rätt höra. Räcker ej hwartheras gods til; gånge tå
thes giftorätt i boet til gäldens betalning. Ej må,
