Den här sidan har korrekturlästs
någonsin känt (*).[1] J. Amman beskrifver deraf 2:ne sorter, af hvilka den ena är af 1, och ofta 112, fots längd, och kan omogen ätas likasom Gurkor, hvilka den då ej stort öfvergår i smaken, men mogen gifver ingen Melon-sort efter, hvarken i lukt eller smak; den andra är i anseende til smak och fasthet i köttet midt imellan en vanlig Melon och en Renette (**). [2] Hvad annars Gurkor beträffar, så får man deraf i Österländerna så söta och behageliga, at man äter dem rå såsom äplen, äfven oskalade (***),[3] hvilket sker ej allenast af landsfolket, utan ock af Européerne (†).[4] Österländningarne äta dem som delice, säger Tavernier, merendels utan at skala dem (††).[5]
- ↑ (*) Se dess Reise durch Sibir. T. 1. p. 222.
- ↑ (**) Se dessStirpiumrarioruminimperio Rutheno sp. proven. icon. & descript. p. 9. I Sammlung Russ. Geschichte 3. B. p. 611. sägas desse Kalmyckiske Gurkor hafva en helt angenäm, söt och aromatisk smak, och föras af Kalmyckerna med Caravaner til Siberien såsom handels-vara, nemligen skurna i långa rimsor, torkade och hopflätade. De tyckas vara en särskild artförändring ifrån den Egyptiska Chate eller Abdelavi, hvilken beskrifves såsom mindre söt. J. Gesner säger, at Cucumis Chate i Egypten och Persien hålles för den yppersta och mäst välluktande Melon-sort: Phytogr. Sacra i Excerpt. Italicæ & Helvet. litteraturæ pro 1760, T. 4. p. 99.
- ↑ (***) L. D’Arvieux fick sådana i Aleppo :se dess Merkwürd. Nachricht. T. 6. p. 357.I Egypten träffade Forsskål ett slags söta runda Gurkor, som han kallar Cucumis angulosus: l. c. p. 168.
- ↑ (†) Thevenot l. c. p. 49.
- ↑ (††) Relat. de l’interieur du Serrail du Gr. Seign. p. 555. 556. Han tyckes här tala om ordinaira Gurkor, hvilka han säger i Levanten vara af synnerlig
