säger, at de, på det sättet beredde, blifva den aldraläckraste Confiture, som kan uptänkas, och som öfverträffar de bästa Europeiska Confiturer (*).[1]
Citroner (Citrus Medica L.) och deras artförändring Limoner (Citrus Medica Limon L.) äro
- ↑ (*) L. c. p. 183.
Mexico anse för delice at utsuga densamma, efter den går til ett upfriskande vatten i munnen: l. c. T. 2. p. 140. Den är af en ljuflig syrlighet, och brukas ofta til at svalka sig med och släcka törsten: Hist. natur. du Cacao & du Sucre p. 11. I Hist. de la Jamaïque par M. T. 2. p. 208. beskrifves den så blöt som köttet i ett stekt äple, litet sörsyrlig, angenäm til smaken och vederqvickande. Mandlarne äro, såsom i texten nämndes, både beska och litet sträfva, men derjämte fetaktiga: Bergius Mat. med. p. 626. och så litet obehageliga, at månge, ej allenast af Indianerna utan ock af Creolerna, pläga äta dem rå: Gage l. c. p. 139. D’Avity säger, at de hafva ganska god smak, då de blifvit stekta: Amerique p. 7. Men aldraläckrast bli de, när de göras til Confiture, såsom efter Labat’s intygande blifvit ofvanföre anmärkt. Jacquin bestyrker, at då de bli ogement läckra, och derföre hållas i mycket värde, men ha det felet at gerna komma i gäsning: l. c. Labat anförer hela syltnings-sättet: Voy. aux isles de l’Amer. T. 1. p. 185. ff. Dessa mandlar äro, som man vet, grundämnet til Chocolat, hvarföre de ock allmänt eftertraktas, ja tjena i stället för mynt, icke allenast i Campeche-bugten: Dampier l. c. T. 1. p. 70. utan ock på många andra orter i America: Oxemelin Hist. des Avanturiers T. 1. p. 68. Frukten är ej allestädes lika stor, men störst är den i Caraccos, hvarest hvar pung blir som 2 knytnäfvar, hysandes hela 100 mandlar uti sig: Dampier l. c. p. 68. ff. då den på Martinique ej innehåller flera än omtrent 25. Jacqu. l. c. I Manilla tro de den där växande Cacao vara bättre än den Americanska: Sonnerat Reise nach Ostind. u. China. T. 2. p. 91.
