mindre goda i smaken än de stora röda efter J. bradley’s anmärkning: l. c. p. 228. hvilken ock instämmer med Worlidge’s tycke: Treatise of Cider p. 231. som tillägger, at dessa röda trägårds-hallon äro ibland de angenämaste frukter förmedelst deras delicata saft: l. c. De hafva en egen förunderligen behagelig smak, säger Mizaldus l. c. fol. 104. Men äfven de vildtväxande äro angenäma: Hagström Jemtl. oecon. beskr. p. 148. mera upfriskande än Smultron: Chomel abr. de l’hist. d. plant. usuell. p. 818. och mycket kosteligare än Björnbär: Pancovius Herbar. verbess. durch Zorn p. 348. ja, de äro mycket angenäma: A. v. Haller l. c. T. 2. p. 42. och ganska välsmakande: v. Linné Amoen. acad. T. 3. p. 89. De hafva, säger Kalm, den angenämaste smak, när de blifvit såckrade eller ätas med mjölk: Prærogat. Finlandiæ &c. p. 17. Men mycket brukar man i Frankrike at äta dem rå, fast sällan allena, utan blandning med Smultron och Vinbär: Duhamel des arbr. fruit. T. 2. p. 259. Annars nyttjar man dem ock i Compoter samt til Confiturer m. m. så mycket häldre, som sådan confiture blir ogement god och bibehåller sig väl: l. c. I Tyskland gör man gerna Sirap och Mos deraf, som N. Ölhaf berömmer såsom välsmakande, läskande och vederqvickande: Elench. plant. circa Dantisc. p. 225. C. Gesner säger om denna Sirap, at den är synnerligen hjertstyrkande, jämte det den i högsta måtto förnöjer igenom sin ganska ljufliga lukt samt mycket behageliga smak, som är imellan sött och surt: J. Bauh. l. c. T. 2. p. 60. Smaken på bären beskrifver Rajus likaså, at den är ganska god, midt imellan sött och surt: Synops. Stirp. Brit. p. 467. Lemery säger dem vara fulla med en söt vin-smak: tr. Des Drogu. Simpl. p. 309. Tragus utgifver dem rent af för söta: l. c. p. 970. och Worlidge tyckte ingen frukt hafva sötare och ljufligare smak: l. c. p. 166. Men denna mycket söta smak tror jag knapt många andra lära funnit. Tvärt om säger Rosier, at smaken väl är angenäm, men sur och litet aromatisk: l. c. T. 2. p. 597. Parkinson fann äfven smaken behagelig, men något sur. l. c. v. Linné utgifver den för syrlig: l. c. T. 6. p. 345. likaså
