Jag har ytterligare til at anmärka, i anledning af det jag nämde om Kramsfoglars ätande med deras inmäte, at Itälmenerne på Kamtschatka, som hålla ofjädrade Sval-ungar för en af deras största läckerheter, äta dem äfven med inälfvor och alt, sedan de kokt dem i tråg med glödande stenar (*).[1] Grönländarne fråga föga efter Snö-riporna sjelfva, men deras innanmäte blanda de up med färsk Tran och Kråkebär, och göra sig deraf et så smakeligt lystmäte, som andre af Kramsfoglar. De samme sätta för öfrigt så stort värde på det som ligger uti magarne på de Renar de skjuta,
- ↑ (*) På Svalor är väl icke mycket at äta. Uti många orter fredar man dem af vidskepelse. De gamle Pythagoreer förfölgde dem af hämnd, emedan de åto Insecter. Någre äta dem dock. Aldrovandus omtalar små Marinets, som i Italien hållas för en kräslighet: Nobleville. Svalor ätas af landtfolket omkring Archangel: Busching. a) Hir. rustica L. ätes af många i Tyskland stekt: Zuckert. Af dessa såg Willughby, vid slutet af Septemb. en stor mängd til salu på torgen i Valencia. b) Hir. riparia L. säljes äfven i Valencia på torgen, för at ätas och kallas papillon di Montagna: Will. c) Hir. esculenta L. Des ungar ätas af Holländare och Javaner. Act. Batav.
Flacourt til 20; af Drake til 25; af Schvallart til 25 à 30; af Olearius til 10 à 30; af Chardin och Kolbe til 30; af Pallas och Leo Africanus til 40 Lisspund.
Om Kalfvar är redan handlat under Artiklen om Ox-kött. Man vil endast tillägga, at i London årligen slagtas 195 tusende Kalfvar: Volkman. Bland de Nationer som ej äta Kalf-kött äro Dalmaterne: Fortis; Morerne: De la Porte; Acadierne: Diereville.
