har en frän smak: von Troil. Stjerten hålles på Grönland för en särdeles läckerhet: Egede. Olafsen håller spicket Hvalspäck bättre än Skälspäck. Det håller sig 4 til 5 år. Köttet, som liknar oxkött, har, i hans tycke, ingen osmak. Af kalfvarne är det läckert: Olafsen. Käkarne af Hvalfiskar bestå af et bruskaktigt gelatineust väsende, och smakade Steller helt väl. Äfven tungan hade, i hans och Lerys omdöme, en god smak. Ungarne torde vara drägelige. Arterne äfven olike; men Utgifvaren håller Le Gentils intyg riktigast, som försäkrar, det han icke smakat något vidrigare, samt at han efter en enda bit, haft en härsk smak flera dygn i munnen. Likväl är onekligt, at äfven beredningen något minskar det motbjudande. Ryssarne på öarna emot America, veta särdeles bereda Hvalar, och Hr. Cook åt på Unalascha, under des sista resa, godt Hvalfiskkött. Af ätelige hvalarter äro (a) Grönlands Hvalen (B. mysticetus), de unges kött färskt, är äteligt: Andersen; och, enligt Olafsen, hvitt och smakligt. Tranlukten lofvar dock icke synnerligt godt. (b) Finnfisken (B. Physalis) smakar Norrske bonden som oxkött: Andersen. Är på Grönland i stort värde: Pennant. Linné såg Finnfisk dageligen ätas i Norige, och fann den smaka likt Stör. Flacourt skryter obeskrifligt med et mål, det han gjordt af en ofödd Finnfiskunge, som smakat läckrare än den utsöktaste gödkalf. Han tror sig aldrig ätit läckrare kött. (c) Balæna musculus och Boops. På dem räknas bukfållorne för det bästa, emedan fettet där är lagom blandadt med köttet: Olafsen. (d) Näbbhvalen (Balæna minima rostrata). Des fett är så genomträngande, at det hvarken stadnar i steneller träkäril. Äfven glasen hvari det förvaras, blifva utantil fuktiga, och då det ätes, söker det sig straxt utgång. Utgifvaren skulle derföre afråda des bruk emot hunger, men tilstyrka des nyttjande i läkedomsvägen. (e) Physeter Macrocephalus anses på Grönland för skäligt god: O. Fabricius; men (f) Physeter microps än bättre. (g) Monodon monoceros, Svärdsfisken, anses, enligt samme Auctor, tämligen läcker på Grönland. Alla desse arter ätas i högsta
