saften af Såcker-rör med någon liten
Canobin, men dock så förträffligt, at en Mufti medgaf Mahometanerne des nytjande, emedan han ansåg omöjeligt at et så dråpeligt Vin kunnat begripas under förbudet i Coran. 40. Orlyans-vin (Orleans) är, enligt Berkenmejer, et af de bästa Franska. Rajus kallar det hälsosamt; Lister starkt. Ärke-Biskop Walkendorf hade 2 fat däraf med sig til Christian II, när han hämtat des brud. Dansk. Mag. 2. B. p. 30. 41. Orviette-vin, från Kyrkostaten, hålles för det bästa i granskapet. Nouv. mem. sur l’Italie. T. 1. p. 55. 42. Padua; därifrån kommer Marcemin; et dunkelt blodrödt Vin, tjenligt för Podagrici, håller sig ej öfver et år: Westerdal. 43. Paille, Vin de paille, prässas af drufvor, som blifvit torrkade på halm. Blir bättre så til lukt som smak med åldren: Westerdal. 44. Paris-vin är hvitt, svagt, lättblandadt med vatten. Nyttjades i England: Rajus. 45. Perusi-vin, från Italien; är sundt och angenämt: Trayssac. 46. Peter Simons, är et såckersött Vin, i högsta måttto mildt, så kalladt efter en Peter Simon, som från Tyskland til Spanien fört Renska vin-stjelkar. 47. Poitu är hvitt, liknar Renskt, men är gröfre. Lemnius säger at Nederländske Allmogen blir egensinnig, arg, oförsonlig, grälig inom hus, m. m. af detta Vin: Westerdal. 48. Pontac, har N:o 6. hos Dutillier. Den rätta Pontac är sällan at få utom landet. 49. Porto-vin, är både hvitt och rödt, var i Raji tid sällsynt i England. Är hetsigt. Särskildt från vårt så kallade Portugis. 50. Provence-vinerne öfvergå de öfrige Franska: Garidel; de äro ock starkare: Trayssac. 51. Procecker från Istrien, sött, kraftigt, välluktande, sundt: Westerdal. 52. Rachrach, et förträffligt Tyskt Vin: Garidel. 53. Renskt af flera arter. Det bästa fås vid Ruddersheim: Berkenmejer. Det hålles för ganska sundt; det styrker, emotstår röta, befordrar utdunstning, o. s. v. är fritt från grofva besvärande delar. Men det lärer sällan fås hos oss. En Svensk Baron har berättat för Utgif., at de Viner, som i
