Den här sidan har korrekturlästs
271
¤ ) ° ( ¤
Chicha göra Indianerne i Mexico, af vatten med sockerrörs-saft eller honung uti, för sötmans skul, och med bladen af rötterna af Tobak samt flera andra dylika rötter, för styrkans skul, läggandes sidst i kärilet en lefvande Padda, såsom Gage säger sig sjelf hafva sedt, hvarpå kärilet lemnas at stå i en half eller hel månad at gäsa, och hemta den styrka som man påsyftar (*).[1]
Det
- ↑ (*) Chicca är en Americansk dryck. Den enklaste arten består af vatten och Mais-mjöl, samt brukas i hvardagslag af Indianerne, som bebo Panama-näset: Wafer. Men den egenteliga Chicca fordrar mera möda. Den beredes allmännast så: Mais-kornen lägges i vatten, at något utbulna, därefter samlas hela grannskapets Gummor at tugga Mais-säden eller maltet, samt spotta tuggorna immerfort i et käril; sedan pågjutes vatten. Spotten, hvilken icke spares, emedan sällskapet tillika hostar som flitigast, sätter drycken i gäsning, och man får en kostelig rusgifvande Chicca. Så tilgår i allmänhet, och uti denna beskrifning instämma de fläste resande. Däremot kunna de i biomständigheter något skilja sig. Såsom först i anseende til ämnet. Coreal säger, at äfven andra rötter, jämte Mais, därtil brukas i Brasilien. Chiquitos Indianerne göra Chique af Mais och andra frukter: Gesch. d. Chiquitos. p. 50. Peruanerne af Quinon-frö som likna Hirs: Bayer. Därnäst i anseende til beredningen. De fläste påstå tuggning vara nödvändig; man föregifver ock at ju äldre käringarne äro, desto bättre gäser drycken: Rec. des Voy. Holl. Men Ulloa skrifver, at det kan ske med malning, (dock måste väl då annat gäsnings-ämne tilkomma.) han säger ock, at Mais-maltet måste först torkas. I Paraguay göres Chicca af brändt malt: Lett. Edifiantes. Men det egenteliga Chicca tuggas efter första receptet. Chauveton berättar, at man kokar tuggorna med vatnet i 3 à 4 timmar, och låter sedan
