Sida:Tal om Läckerheter-2.djvu/328

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
320
¤ ) ° ( ¤

at man först plåckar dem, låter dem så 2 à 3 gånger sjuda up, samt sedan lägger in dem i fat (barils) uti ättika och salt. När man omsider vil äta dem, sätter man dem imellan et par fat öfver en kolpanna eller fyrfat, då de såsa sig sjelfva igenom sin fettma. Somliga år kan ifrån Cypern afgå hela 1000 fat däraf. Andre åter hålla före, at de blifva bättre, om de inläggas i svineller gås-ister. Troilos berättelse instämmer med föregående, endast med den omständighet, at desse foglar skola komma til Cypern i slutet af April, då de förste Fikon där mognat. Denna omständighet synes betänkelig, emedan Utgifvaren icke för visso vet om någon fikon-art så tidigt mognar i Levanten. Åtminstone är det säkert, at de tidigaste Fikon i Barbariet ej mogna före Julio, och uti Södra Palästina fann Felix Fabri omkring Gaza Fikonen ej fullt mogna i början af Augusto. För öfrigt ätes foglarne helt och hållet med ben och inälfvor, och fettet är såsom et mjukt vax: Troilo.

Insecter, som blifvit ätne, men som dock icke egenteligen böra föras på smakens räkning, äro bland andra,

a) Bi. Negrerne i Gviana äta en art små svarta Bi: Bancrofft. Mexicanerne äta med snålhet ungarna af deras små mörka, gaddlösa och myrelika Bi. Ungarne äro hvite och nästan like pärlor. De infödde steka dem med salt och säga, at de til smaken äro såsom mandlar: Hernandez.

b) Spindlar. At Spindlar utan fara ätas, är så bekant, at man ej behöfver anföra de hos Auctorerne förekommande exempel. Kamtschatkadalinnorne söka och sluka dem af vidskepelse, emedan de tro sig därigenom blifva fruktsama. Seba afritar, Tom. I. t 69. f. 4. en art Spindlar, dem Negrerne i Africa anse för läckerhet, och sluka med snålhet. Mexicanerne åto flera arter Spindlar: Hernandez. Äfven Boshjesmännerne: Sparrman.

c) Löss, ätas af många ohyfsade folkslag, mera af osed och osnygghet, än verkeligt behof och smak. Utgifvaren påminner sig hos någon af de Auctorer, som skrifvit om Mexicos eröfring, hafva läst, at Cortez, vid des tjenstaktiga Inventarii förrättning öfver Montezumas skattkammare, därstädes funnit flera pungar upfylde med mennisko-löss; som voro indrifne genom

lagor