som likväl föll Tartarerne därstädes läckrare än något kalf-kött, särdeles Hästfölens kött, hvilket för alla Tartarer är den största
läckert. I Loando är ko-köttet det bästa kött där fås: M. Ange. Labat. Om man nu går väster ut öfver Oceanen til Plata strömen, så berömer Feuillé de där, i stora hjordar, befinteliga oxar och kor. Pyrard försäkrar, at intet fetare, mörare, och läckrare kan gifvas. Man skär det i två fingers breda remsor, som påsaltade torkas i solen. Oxar finnas där i sådan myckenhet, at man ofta blott nyttjar tungan och huden: Cattaneo. Tusendetals hudar, ja hela Skepps-laster hemföras derifrån på Spanska kölar, och köttet lemnas åt roffoglarna. Går man nu öfver bergs-ryggen til Chili, så träffas et folk, som hellre äter Mulåsnor: Fuzier. Dock är ox-köttet där så godt, som det kan någonsin önskas. Bih. til Lord. Ansons Resa. I Quito kan ox-köttet jämföras med det bästa Europeiska: Ulloa. Samma Auctor berättar ox-köttet i Lima vara godt, men endast ätas af Européer. Indianerne i Guiana, äta det icke: Aublet. De hafva ock skäl, emedan det är där mycket elakt: Bancroft. Äfven i Carthagena är det torrt och saftlöst: Ulloa. På Jamaica är det segt, magert och endast dugligt til soppor. Hist. de Jam. särdeles om de äta Petiveria: Linné. I Virginien är det sämre än Europas: Burnaby. Men åt Norden blir det åter välsmakande, såsom i Canada: Schlözer. Men det, som från Portorico kommer til Danske Öarne, är magert och hinner i godhet ej up mot det Europeiska: Oldendorp. I Acadien är det rätt smakeligt: Diereville. Man vil ock tillägga, at oxköttet på Tinian fanns af Anson godt och lättsmält, och vid Connecticuts floden finnas oxar om 18000 ℔ vigt: Schlözer (förmodeligen vilde). Vilde oxar, eller Ur-oxar finnas än på några ställen i Europa uti Tysklands större skogar, Ungern, Pålen, m. m. de räknas i allmänhet för goda. I Africa finnas äfven
