Hoppa till innehållet

Sida:Talismanen 1916.djvu/163

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
161


FEMTONDE KAPITLET.

Ren tuppen, stolt i fjäderskrud,
har höjt sin stämma klar
och fört till tidig lantman bud
att dagen randats har.
Kung Edvard såg hur mörkret svann,
för ljusets röda flod,
och hörde korpen spå: »försann,
i dag skall gjutas blod!»
»Rätt har du!» sad' han, »ty därpå
vid himmelns Gud jag svär,
att Baldwin och hans vänner två
dö förr än kväll det är!»

Chatterton.

Samma afton sir Kenneth åtog sig sin post, hade Richard, efter den stormiga tilldragelse, som störde dess lugn, begivit sig till vila i den fulla tillförsikt, som ingavs honom av hans gränslösa mod och av den överlägsenhet, han vid genomdrivandet av sitt åsyftade mål visat i närvaro av hela den kristna hären och dess anförare, av vilka många, såsom han visste, i sin innersta själ ansågo den österrikiska ärkehertigens skymf såsom en seger över dem själva, så att hans högmod kände sig tillfredsställt vid tanken på, att han genom en fiendes nedslående förödmjukat hundra.

En annan monark skulle fördubblat sina vakter aftonen efter ett sådant uppträde och åtminstone hållit en del av sina trupper under vapen. Men Lejonhjerta bortskickade vid detta tillfälle även sin vanliga vakt och lät giva sina soldater en gåva av vin för att fira hans återställande till hälsan samt dricka en skål för sankt Georgs baner, så att den engelska avdelningen av lägret skulle varit alldeles utblottad på vakt och militäriska försiktighetsmått, om ej sir Thomas de Vaux, greven av Salisbury och andra ädlingar vidtagit anstalter för att bibehålla ordning och krigstukt bland dryckesbröderna.

Den saracenske läkaren uppehöll sig hos konungen ifrån det han gick till sängs, till dess midnatten var förliden, samt gav honom under denna tid två gånger medikament, sedan han förut noga givit akt på fullmånens ställning på himlavalvet, vars inflytande han förklarade vara det gynnsammaste eller skadligaste för kraften av hans läkemedel. Först tre timmar efter midnatt gick El Hakim ifrån konungens tält till det, som blivit uppslaget för honom och hans följe. På vägen dit besökte han sir Kenneths tält för att se, huru det stod

11 — Talismanen.