så mången dåra.
Then syndalust som i tig bor/
Hon wil titt samwet såra.
8. Tu skalt ock ingen stiäla frå:
Och godset ei förwandla.
I werlden skalt tu lefwa så/
At tu må redligt handla.
9. Tu skalt ock ei falskt witnesbörd/
Emot tin nästa bära.
All lögn hon warder doch förstörd;
Men sanning blir i ähra.
10. Ther näst skalt tu ock ei åtrå/
Tins nästas arf at nyttia;
Ehwad skien tu ock gifwa må:
Låt honom sitt besittia.
11. Och sidst bör tu fast wäl tilse/
At tu ei må begiära/
Tins nästas hustru och tienare/
Thet Gud mån honom beskiära.
12. Gud Fader/ Son/ och Helge And/
Tu will' oss nådig wara;
At wi må uti allo land/
Tin budord wäl bewara.
1. THen som wil en Christen heta/
Och rätt thet namnet bära/
Han ska! the Tijo Budord weta/
Som rätta reglau äro/
Med Gudz finger i stentaflor skrifne/
Och sedan på Sinai berg utgifne/
Genom then trogna Mosen.
2. Tänck på at tu håller min Bud/
Och lär hwad tu skalt giöra/
Säger til oss Herren wår Gud/
Som låter lagen föra:
Haf mig för tin Herra Gud allen/
Och hålt mig trona skiär och ren:
Och fly främmande Gudar.
3. Mino namne giör wördning med/
Som wärdt är allan heder:
Om tu låter missbruka thet/
Warder jag på tig wreder.
Så skalt tu weta thet är min lag/
At tu giör helig Sabbaths dag/
Och låt mig i tig wärcka.
4. Fader och moder hedra wäl/
Så får tu länge lefwa.
Och slå ei tin nästa ihiäl.
Hordom skal tu ei drifwa.
Tu skalt ei stiäla: ei falsk tyg bära:
Och ei tins nästas hustru begiära;
Eller hans egodelar.
5. Thesse äro budorden all/
Som lära oss
