Den här sidan har korrekturlästs
XLIII.
Jorden me bergh och dalar och haffvet.
All ting haffver han skapat bådhe wått och tort/
Intet är honom fördolt thet han haffver gjordt/
Ty låter oss tilbidia honom.
Knäfallom för HERRANOM then oss haffver gjordt/
Han är wår Gudh och wil icke tapa oss bort.
Och wij äre hans fosterfolck och fårahjord/
Idagh om i hören rösten utaff hans ord/
Förhärder ey idhor hjerta.
Såsom the skeedde på försökelsens dag/
Ther idhre fäder i öknena bruto mijn Lagh.
Försökte migh/ och sågho mijn werck dagligh/
Ty war jagh i fyratio åår olustigh/
Alt uthöffver thetta slechtet.
Jagh sadhe/ Itt olydugt folck är migh thetta.
Som haffva itt orett hjerta/ och ey mina wäghar weta.
Ty
F v
