91
bonden och lämnat honom allena, trodde alla, att han ämnade fortsätta sina stumma vandringar ur rum i rum som under föregående nätter. Nere i köksafdelningen hviskades det om, att det stod illa till med baron, och att fara vore för handen, att han kunde förlora sitt förstånd.
Under tiden gick baronen däruppe i den stora våningen och tillsåg noga, att de hvita linnegardinerna voro neddragna för fönstren. Efter hvarannat släckte han därefter alla lampor och ljus. Ur rum i rum gick han, och där han gjort mörkt efter sig, stängde han fast och säkert alla dörrar. I handen bar han en liten blindlykta, och när han släckt de sista ljusen, bommade han igen alla de dörrar, hvarigenom våningen var förbunden med vestibulen, stängde dem därpå säkert med dubbla lås och tog ur alla nycklar.
Dagen därefter förklarade han för husfolket, att numera blott den undre våningen i det stora huset fick bebos. Och samma dag körde kusken unga baron Konrad tillbaka till skolan i Jönköping.
Från denna dag var det, som Granås gamla herresäte börjat att förfalla. Från denna dag gick baronen omkring som en skugga i sitt eget hus. Godset lät han förfalla, folket fick sköta sig själft, trädgården fick växa igen, och in i
