Sida:Tids- och Krigs-Bilder.djvu/55

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
39 


Bön.




 
O, höge furste, upp i ljusets verld,
O Gud, med lifvets ord och dödens svärd,
Som herrskar högt, men herrskar djupt också,
Och spänner himmel ut, med stjernor på!
 
Låt stormen kläda sina vingar af,
Och friden stå på gångna tiders graf,
Och molnen sjunka hort i nattens famn,
Och herrlighet hlott växa ur ditt namn!
 
Låt upp hvart hjerta och låt upp hvart bröst,
För frid och sanning, helgelse och tröst,
Och gif hvar tanke kraft och vingar du,
Att lyfta sig till dig i trone nu!

O, låt din kärlek stå ibland oss fram,
En tempelpalm, med krona och med stam,
Och låt i kronan, till en blomsterkrans,
Förenas våra hjertan, i din glans.
 
Men kommer striden, låt din starkhet då
Sin vinge ut i hvarje hjerta slå,