Hoppa till innehållet

Sida:Tor Hedberg Dikter 1896.djvu/111

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

och fallna rassla de
under min fot.

Är det sorg
eller är det glädje,
i denna stillhet,
underbart stor
och underbart ljus,
som allt behärskar,
och som de fallande
bladen hälsa?
Mildt lyser solen,
hög är himmelen,
högre än förr
under sommarens dagar,
ren är luften,
underbart ren,
och breder sig fritt
mellan glesare grenar,
kring vidare rymder.
Allt synes klarare,
ljusare, friare,

— 111 —