Hoppa till innehållet

Sida:Tor Hedberg Dikter 1896.djvu/122

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


Kolonner buro, svällande af möda,
och som af vällust spändes bågars bukt;
från kapitälens korgar syntes flöda
i ymnig rikdom fantasiens frukt.
Där skälfde ångestrop i stenens tystnad,
och njutning suckade i hvalfvens skygd.
Af kufvad styrka och af kufvad lystnad
var Babelstornets fasta stomme byggd.

Men liksom fauner, dansande bland pinier,
som nymfer, dykande ur hafvets våg,
så mellan pelares och bågars linier
ett kaos af gestalter hopadt låg.
Hvad seklen skänkt af gyckel och at mening,
af ofullgången dröm och skingradt arf,
fällts ut ur tidens flod och hvarf på hvarf
sig samlat här i kall och död förstening.

Det var en orgie af kval och gamman,
en seklens dödsdans, underbar att se,

— 122 —