Den här sidan har korrekturlästs
Soluppgång.
Under himlens purpurbrand
ligga tysta sjö och land,
det är gryningsstunden.
Snöig gren och frosthvit kvist
teckna sig så segervisst
mot den röda grunden.
Riddarn står vid fönsterkarm,
lyssnar efter stridens larm,
trampar golfvets tilja.
— 32 —
