— 100 —
na. En cykelkarta över grevskapet låg på hans nattduksbord. På sin bicykel hade han i går morse efter frukosten lämnat hotellet, och intet hade hörts om honom, förrän vi kommo och gjorde förfrågningar.
— Se det är just det som vållar mig bryderi, mr Holmes, sade White Mason. Om karlen ville undvika att bli eftersatt, borde han väl ha återvändt till hotellet och stannat där som en vanlig oskyldig turist. Som det nu är, vet han att hotellets föreståndare kommer att anmäla honom hos polisen och att hans försvinnande kommer att sammanställas med mordet.
— Det kan så tyckas, men hittills har det inte visat sig, att han burit sig så oklokt åt, efter han inte blivit häktad. Men hur såg han ut — hur lydde beskrivningen?
Mac Donald tog fram sin anteckningsbok.
— Här ha vi den, sådan den blev avgiven. De tyckas just inte vidare ha givit akt på honom, men portiern, bokhållaren och uppasserskan på rummet äro dock överens om, att det här slår in. Han var omkring fem fot och nio tum lång, ungefär femtioårig, hade gråsprängt hår och gråaktiga mustascher, krokig näsa och ett ansikte, som de alla beskriva som barskt och frånstötande.
— Om man frånser ansiktsuttrycket, så passar det nästan alldeles in på Douglas själv, sade Holmes. Han var nyss fyllda femtio år
