— 65 —
— Då skola ni kanske vilja höra de intyg som några av husets personal ha att avlägga! Vi kunna begagna matsalen, Ames. Var god och kom nu först, ni, och berätta vad ni vet.
Hovmästarens redogörelse var både enkel och klar, och han gjorde ett mycket trovärdigt intryck. Han hade blivit anställd hos mr Douglas, då denne för fem år sedan först kommit till Birlstone. Han hade fått höra, att mr. Douglas var en rik herre, som förvärvat sin förmögenhet i Amerika. Han hade varit en vänlig och hänsynsfull husbonde — inte precis sådan som Ames varit van vid, men ingenting är fullkomligt här i världen. Några tecken till fruktan hade han aldrig sett hos mr Douglas, tvärtom var denne den mest oförfärade man han någonsin känt. Han hade befallt att vindbron skulle dragas upp varje kväll, emedan det så var det gamla husets sed och han älskade att bibehålla de gamla vanorna. Mr Douglas for sällan till London och lämnade sällan byn, men dagen före brottet hade han varit i Tunbridge Wells och gjort uppköp i bodarna. Han, Ames, hade den dagen hos mr Douglas iakttagit en ganska ovanlig retlighet och otålighet, Ames hade inte gått till sängs på kvällen utan befunnit sig i skänken på byggningens baksida och ordnat bordsilvret, då han fått höra det ringa häftigt på klockan. Något skott hade han inte hört
