— 87 —
— Dröj ett ögonblick! ropade mrs Douglas i bönfallande ton. Det ges en fråga som ni är mera kompetent att besvara än någon annan i världen, och svaret kan vara av stor betydelse för mig. Bättre än någon annan känner ni mr Holmes och hans ställning till polisen. Antag att en sak i förtroende bleve honom meddelad, är det då absolut nödvändigt, att han ger detektiverna del därav!
— Just det, ja, inföll Barker ivrigt. Är han sin egen eller hör han helt och hållet ihop med dem?
— Jag vet verkligen inte, om jag har rättighet att avhandla den frågan, svarade jag.
— Jag ber, jag besvär er att göra det, dr Watson. Jag försäkrar att det blir oss — blir mig till stor hjälp, om ni i detta avseende vill bli vår ledare.
Det låg en så uppriktig klang i hennes röst, att jag för ögonblicket helt och hållet glömde hennes lätta sinne och ej hade någon annan önskan än att göra henne till viljes.
— Mr Holmes är en oberoende forskare, sade jag. Hen är sin egen herre och handlar med ledning av. eget omdöme. På samma gång känner han sin förpliktelse met dem som å tjänstens vägnar arbeta i samma fack, och han skulle icke undanhålla dem något som kunde förhjälpa dem till att överlämna en brottsling åt rättvisan. Detta är allt jag kan