Hoppa till innehållet

Sida:Trollhatte canalfartens historia.djvu/39

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 31 —

möjlighet och företräde framför de ofvannämde icke kunde sättas i fråga; men kostnads förslaget ansågs att vara nog drygt emedan det uptogs til 5 à 6 tunnor Guld; likväl blef saken föredragen vid riksdagen 1747 och styrelsen af verket anförtroddes

    (Håkans hamn) til Hojoma varp; en sträcka af 250 alnar var således här att genombryta, och fordrade fyra slussar med fem par portar, hvilka kunde insprängas i sjelfva berget. För att undvika vattenhäfningen i Hojoma varp borde man antingen spränga sig en Canal dår förbi, eller genom stensänkningar framföre, göra farten utmed berget säker. Härifrån syntes ingen annan utväg än att föra Canalen öfver land, genom jordbackar och berg, i en längd af 1937 alnar. Denna väg går först ifrån Hojoma varp upföre en hög jordbacke, sedan öfver en jämn och något skogbevuxen mark, till et berg kalladt Oxeliden som skulle genomsprängas; och borde Canalen hela vägen sänkas til samma vattenhorizont som i Hojoma varp. Berget är brant utföre och marken sedan långsluttande till ändan af Olidehåla. Canalen skulle icke föras genom hålan utan bredevid. Ifrån ändan af Olidehåla borde Canalen dragas åt flottberget, och genom fasta hälleberget böjas långs utmed strömmen till lugnvattnet i Götha elf där tre slussar, med deras fyra par portar, skulle insprängas i berget.