Den här sidan har korrekturlästs
89
2 Vad fröjd hans ansikte att skåda få,
Som under nattens mörker skänkt oss tröst;
Hans röst att höra, som oss hugnat så,
Vars minsta viskning fyllt med frid vårt bröst!
3 Om tanken på vår Herres kärlek här
Re’n mäktar lyfta över jordens grus;
Om himlens försmak trötte vandrar’n lär
Att sjunga glatt på väg till Fadrens hus
4 Vad skall väl skenet av hans härlighet,
Hans kärleks storhet från oss kalla fram
Om icke lov och pris i evighet,
En djup enstämmig hyllning åt Guds Lamm!
84
Du värdig är av lov och pris,
Av ära och av härlighet.
Om Dig, Guds Lamm, som slaktad vart,
Vår sång skall bli i evighet.
