Den här sidan har korrekturlästs
93
Han, som är Gud, blev mänskor lik,
O kärlek utan ände!
Han lydig var till korsets död,
Du Honom skänkt i överflöd
Liv, härlighet och ära.
3 Vi prisa och tillbedja Dig,
Ditt namn städs’ vare lovat,
O Fader, Du som nådelig
Oss med allt gott begåvat!
All ting Du haver i ditt våld,
För Dig är ej en suck fördold,
Du varje hjärta känner.
4 Vi nu ditt eviga beslut
Med tacksamhet förnimma.
Du ende Sonen givit ut
Att många söner vinna.
Du oss har infört i ditt hus,
Där själv Du bor i heligt ljus
Och gör Dig känd som Fader.
88
Abba, Fader vi Dig kalla,
Dyra namn, det är vår rätt.
