Sida:Tros-Sånger - 5th ed. - 1916.djvu/169

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
151

Behag är allt ditt väsende,
Och Fadren ser oss blott i Dig,
I Dig Han ständigt fröjdar sig.

139

Skåden, skåden vilken kärlek
Fadren oss bevisat har,
Hur hans öga på oss vilar
Med en ömhet underbar!
Sen, hur Han den bästa gåfvan
För de djupast sjunkna ger,
Ger sin Son för oss till frälsning;
Sen, hur Fadren har oss kär!

2 Skåden, skåden vilken kärlek
Herren Jesus till oss bär,
Huru allt för oss Han lidit,
Lammet utan vank Han är.
Sen, hur Han i korsets ångest
Göt sitt blod, i döden böjd.
Vem kan fatta sådan kärlek,
Kärlek i dess djup och höjd!

3 Skåden, skåden vilken kärlek
Genom Anden Gud beter,
Och åt dem, som Han beseglat,