Den här sidan har korrekturlästs
175
3 Herren ledde dem — Han kände vägen
Samt var dags behov, och aldrig än
Konungarnes Konung stått förlägen,
Eller stängt sin godhets dörr igen.
Herren ledde dem, och de berodde
På sin Gud från dag till dag i allt;
Själv i tält med Israel Han bodde,
I hans vård de hade sig befallt.
4 Låt oss alltid varje börda kasta
På vår Gud i tron uppå hans namn,
Och framåt i Jesu fotspår hasta,
Tills vi vilan nått i himlens hamn;
Ty vad än var dag oss månde bringa,
Det vår Faders goda vilja är.
Må hans lov blott mer ibland oss klinga
Och Han själv oss bli allt mera kär!
162
Fader! Vi din kärlek prisa
Och din frälsnings råd,
Vem kan all din godhet känna,
All din nåd!